Tidslinjen skildrar händelser under Sjöfartsförbundets hundraåriga verksamhet. En mer ingående bild av Sjöfartsförbundets verksamhet och en helhetsbild av dess historia får man genom Visa Auvisens 75-årshistorik över föreningen, Laivastoyhdistyksestä Meriliitoksi 1926–2001, som också utgör en central källa för denna tidslinje. Du kan ta del av den digitaliserade versionen av boken via denna länk.
En annan central källa för tidslinjen är Sjöfartsförbundets arkiv. Som så ofta finns det också i denna hundraåriga organisations förflutna perioder som gått förlorade i historien. En del av föreningens arkiv har försvunnit under årtiondenas lopp, och därför finns ingen heltäckande historik tillgänglig.
Tidslinjen är inte en fullständig översikt över föreningens första hundra år, trots dess mångsidiga och aktiva verksamhet, men helheten har byggts upp utifrån tillgängligt material och efter noggrant övervägande.
1921
Regeringen lägger fram förslag om att förstärka flottan år 1921, 1924 och 1925. De två första förslagen leder inte till resultat. Försvaret av landet och särskilt flottfrågan har varit föremål för omfattande diskussion i regeringen. Lösningen på flottfrågan skulle vara pengar, men riksdagen godkänner inte regeringens anslagsförslag utan anser det vara för stort. Tulenheimos regering, som lade fram det tredje förslaget, faller eftersom förslaget lades fram som en förtroendefråga, och ärendet skjuts upp till efter valet. Finansiering finns fortfarande inte.
4.10.1925
Torpedbåten S2 sjunker i en höststorm utanför Björneborg. Hela besättningen, 53 sjösoldater, omkommer i olyckan. Olyckan ger nationen en verklig bild av flottans bedrövliga skick.
9.10.1925
Otto Engb. Jaatinen sammankallar kommodorerna från Helsingfors segelsällskap. Vid tillfället undertecknas en kallelse till ett medborgarmöte på Societetshuset den 23.10. Syftet är att påskynda förnyelsen av flottans fartygsbestånd.
23.10.1925
Medborgarmötet beslutar att grunda en förening med namnet Suomen Laivastoyhdistys – Finlands Flottförening. Förberedelserna för grundandet inleds. Föreningens mål är att säkra finansiering för att bygga en modern flotta i Finland.
24.4.1926
Föreningens konstituerande möte hålls i Börssalen. Till förvaltningsrådet väljs 27 personer från både civil sjöfart och flottan. Du kan läsa en redogörelse för föreningens konstituerande möte i Laivastolehti nummer 4/1926 här.
”Suomen Laivastoyhdistys kan räkna sin grundandetankes utgångsdag till den sorgens dag för Finlands flotta, den 4 oktober 1925, då S-2 med sin besättning i höststormen sjönk i Bottenhavets famn. När denna nationella olycka i all sin skakande verklighet låg för ögonen, kändes det som om stormen hade slitit bort dörren från vårt gemensamma hem, och genom den öppna dörröppningen såg folket havet, som hade glömts bort när skyddsmuren för landets försvar hade byggts någon annanstans. – Då väcktes tanken att även hos oss, efter andra länders exempel, inleda ett frivilligt upplysningsarbete för att väcka och samla hela folket kring sjöförsvarets frågor, under parollen att utveckla krigsflottan och sjöfarten.”
SUOMEN LAIVASTOYHDISTYKSEN TOIMINTAKERTOMUS 1925-1926.
16.10.1926
Förvaltningsrådet sammanträder och väljer kontraamiral Gustav von Schoultz till ordförande. Till vice ordförande väljs Sjöfartsstyrelsens generaldirektör, friherre Gustaf Wrede.
Till styrelsen väljs hamndirektör Otto Engb. Jaatinen, verkställande direktör Henrik Ramsay, överste Väinö Valve, kommendörkapten Svante Hollming samt kommendörkapten Eino Huttunen. Till styrelsens ordförande väljs Jaatinen och till vice ordförande Ramsay.
15.12.1926
Ilmari Wirkkala väljs till föreningens ombudsman. Ombudsmannens uppgift är ”propagandaverksamhet”.
1926
Den nygrundade Laivastolehti väljs till föreningens språkrör och ”propagandakanal”.
19.2.1927
Suomen Laivastoyhdistys – Finlands Flottförening registreras i föreningsregistret.
7.7.1927
Kvinnor som samlats i Skyddskårshuset i Helsingfors grundar Flottföreningens kvinnoorganisation, vars namn redan samma år ändras till Suomen Laivaston Naisliitto. Du kan läsa mer om deras verksamhet här.
1927
Finlands Flagga, som grundades år 1927, väljs till föreningens svenskspråkiga språkrör.
1927
Föreningens första bok, Kalevala ja meri av R. Dillström, ges ut. Boken utges av WSOY.
1927
Representanter för Flottförbundet följer med flottans seglatser och håller upplysningstillfällen bland annat på Hogland, Tytärsaari, i Kotka, Fredrikshamn, Viborg och Borgå.
30.10.1927
Flottlagen godkänns. Lagen möjliggör bland annat byggandet av två pansarkanonbåtar, fyra ubåtar och fyra motortorpedbåtar.
1928
Som mest hade föreningen cirka 13 000 medlemmar. Här visas ett medlemskort från år 1928, undertecknat av Ilmari Wirkkala.
20.10.1928
Flottföreningens ombudsman Ilmari Wirkkala arbetar med boken “Suomen merenvaltius” på initiativ av Suomen Laivaston Naisliitto, baserad på de föredrag som hållits vid Suomen Laivastoyhdistyksens tillställningar. Boken ges ut av Werner Söderström Osakeyhtiö år 1929.
7.7.1929
Flottföreningen och Sjöofficersföreningen ordnar en gemensam flottfest på Hogland. Traditionen inleddes år 1927 och återkommer årligen; utöver föreningarna fungerar också marinen som arrangör för festen.
1930
Flottföreningen fortsätter sitt påverkansarbete för att skaffa ett skolfartyg. År 1930 köper staten segelfartyget Oldenburg, byggt i Frankrike år 1902, från Tyskland. Under namnet Suomen Joutsen gör fartyget åtta långseglingar 1931–39.
1.6.1930
Den första finländska ubåten, varvets byggnadsnummer CV-702, sjösätts i Åbo söndagen den 1.6.1930. Kustflottans fartyg ligger förtöjda längs Aura å i festflaggning. Vädret är soligt och tusentals människor har samlats runt varvet på båda sidor om ån. Ett extratåg för med sig inbjudna gäster från Helsingfors. I Crichton-Vulcans varvshall överlämnar Flottans kvinnoförbund en flagga till ubåten och republikens presidents maka, fru Signe Relander, döper båten till Vetehinen genom att klippa av ett blåvitt sidenband. (FORUM MARINUM)
1931
Flottföreningens första årsbok med titeln Meidän laivastomme utkommer
7.3.1931
Patent- och registerstyrelsen fastställer föreningens nya namn till Suomen Laivastoliitto – Förbundet för Finlands Flotta. Föreningens första mål, att få en tidsenlig flotta, har framskridit och nu styrs kursen från flottan mer mot att betjäna handelssjöfarten. Namnet förbund ger också en bättre bild av föreningens roll som takorganisation för regionala aktörer – lokalföreningar.