Finland är en sjöfartsnation där havsförbindelser alltid har haft stor betydelse. Drygt en tredjedel av våra gränser utgörs av sjögräns. Största delen av våra förbindelser med omvärlden går sjövägen eller över hav. Finlands maritima karaktär understryks också av att befolkning, näringsliv och förvaltning är koncentrerade till landets södra och sydvästra delar. Att trygga sjöförbindelserna är därför av yttersta vikt.
De politiska förändringarna i Östersjöområdet har påverkat den maritima strategiska ställningen för alla kuststater i regionen. Betydelsen av norra Östersjön har ökat, vilket ställer växande krav på vår försvarspolitik. Sjöförbindelsernas handelspolitiska och militärstrategiska betydelse är central för vårt välstånd och vår säkerhet. Detta betonas av att Finlands kärnområden ligger nära Östersjön samt av ansvaret för försvaret av det i fredstid demilitariserade Åland.
Finland har inga strategiskt viktiga mål, främmande trupper eller betydande råvarutillgångar som i sig skulle göra landet till ett direkt mål för angrepp. Däremot kan vårt territorium användas som genomfartsområde mot en tredje part. I ett sådant scenario är särskilt Östersjön av betydelse. Försvaret av Finlands kust- och havsområden samt övervakningen av territorialvattnens integritet är marinens centrala uppgifter.
Marinen är en självständig försvarsgren inom försvarsmakten med uppgift att övervaka våra havsområden och trygga deras integritet, avvärja kränkningar av territoriet samt skydda de för Finland livsviktiga sjöförbindelserna och sjötrafiken. Marinen är specialiserad på att verka i de krävande förhållandena längs kusten och i skärgården. Marinen leder även den nationella sjöövervakningen.
Försvaret av Åland, som genom internationella avtal är demilitariserat i fredstid, ställer särskilda krav på sjöförsvaret. Även om försvarsförberedelser inte får göras på Åland i fredstid, förutsätter Finlands ställning som självständig stat att man säkerställer områdets territoriella integritet. Detta måste beaktas i marinens planering och utveckling av materiel.
Målet med marinens värnpliktsutbildning är att utbilda och träna värnpliktiga för militära uppgifter till sjöss och i kustnära miljöer. Utbildningen delas in i flott- och kusttrupputbildning. Inom flottan omfattar utbildningen däck- och maskintjänst, medan kusttrupperna utbildas inom kustartilleri och kustinfanteri. Det finns närmare 50 olika specialinriktningar. Urvalet till kust- eller flottförband sker i regel redan vid uppbådet.
Marinen består av ett högkvarter samt sex förband och inrättningar. Sjöförsvarsområdena i Skärgårdshavet och Finska viken ansvarar för utbildningen inom sina respektive områden. Därtill utbildar Nylands brigad i Ekenäs kusttrupper, kustjägare och rörligt kustartilleri. Marinens yrkesofficerare och värnpliktiga som utbildas till reservofficerare får huvuddelen av sin utbildning vid Sjökrigsskolan i Sveaborg. Marinens forskningsanstalt är specialiserad på forskning inom undervattenskrigföring och testning av ny teknik. Underhållet av marinens materiel sköts av Marinens varv.
Marinens organisation och förbandens placering
Efter värnpliktstjänsten erbjuder marinen möjligheter att fortsätta i en yrkeskarriär, antingen i militära eller civila uppgifter. Arbetsmiljön är krävande, ansvarsfull, teknisk och internationell. En officerskarriär och andra militära befattningar kräver militär utbildning, medan civila uppgifter i regel förutsätter lämplig civil utbildning, vilket även gäller specialistofficerare.
Mer information: www.merivoimat.fi