TIDSLINJE 1931 – 1971

Patent- och registerstyrelsen fastställer föreningens nya namn: Suomen Laivastoliitto – Förbundet för Finlands Flotta. Föreningens första mål, att få en modern flotta, har framskridit, och nu riktas verksamheten i högre grad mot att främja handelssjöfarten. Namnet förbund ger också en bättre bild av organisationens roll som paraplyorganisation för regionala aktörer – lokalföreningar.

Pansarskeppet Väinämöinen tas i tjänst.

Pansarskeppet Ilmarinen tas i tjänst.

Tidskriften Suomi Merellä utkommer för första gången, utgiven i samarbete mellan Sjöofficersföreningen och Flottförbundet.

Det har gått tio år sedan torpedbåten S2 förliste. Flottförbundet, Sjöofficersföreningen och Sjöräddningssällskapet ordnar en minneshögtid som radiosänds. Samtidigt inleds en årligen återkommande föreläsningsserie med marint tema, arrangerad av de regionala avdelningarna. Förutom föreläsningar visas ibland också filmer med marin anknytning. Propagandaarbetet bedrivs inte bara vid kusten utan också i inlandet, vilket leder till att många ungdomar från inlandet söker sig till flottan.

Den väl inledda verksamheten avbryts av vinterkrigets utbrott. Under mellanfreden får Marinens vapenbröder hjälp av Flottförbundet med att ordna kamratevenemang. År 1943 ansvarar Flottförbundet ensam för arrangemangen.

Den ubåt som tyskarna lämnat kvar i Åbo, CV 707, löses in till Finland och får namnet Vesikko.

Suomen Laivastoliitto firar sitt tioårsjubileum med ett högtidssammanträde. Efter förvaltningsrådets möte hålls årsmötet där förtjänta medlemmar belönas bland annat med förtjänstkors. Amiral G. von Schoultz får den högsta utmärkelsen, det gyllene förtjänstkorset. Det silverfärgade förtjänstkorset tilldelas överingenjör Lauri Helenius, ingenjör Tauno Liuksiala, doktor Almar Harlin samt sjökapten G.V. Löfgren. Efter årsmötet håller Flottförbundet tillsammans med Sjöofficersföreningen ett föredragstillfälle där man får höra en översikt över Flottförbundets första årtionde, ett anförande om skeppsbyggnadsindustrins aktuella läge samt mottar gratulationer. Högtidsdagen avslutas med middag.

Rese- och sjöfartsmässan ordnas i Helsingfors. Flottförbundet deltar i arrangemangen kring flottuppvisningen. Publiken transporteras ut till havs för att följa sjömilitära demonstrationer och fartygsrörelser.

Föreningens förvaltningsråd och direktion slås samman till en gemensam styrelse.

Flottförbundet ger ut småskriften Itsenäisyytemme vaarassa – aukko valtakunnan puolustamisessa. Publikationen tar ställning till vår fortfarande svaga flotta.

Flottförbundet deltar tillsammans med Kustflottan och Sjöofficersföreningen i en flottuppvisning utanför Helsingfors. Deltagarna får se artilleriskjutningar, ubåts- och motortorpedbåtsanfall, minläggning och fällning av sjunkbomber.

Se nedan flottuppvisningen från 1938 (Elonet, filmens längd 7 minuter, men bilden mörknar efter cirka 4 minuter):

Isbrytaren Sisu färdigställs i Helsingfors och blir moderfartyg för ubåtarna.

Ett tvådagarsseminarium för pressen ordnas för att presentera Finlands krigs- och handelsflotta samt skeppsbyggnadsindustrin. Sjösymposierna etablerar sig först långt senare som en återkommande del av föreningens verksamhet. Det andra sjösymposiet ordnas år 1974, varefter de hålls flitigt.

Minnesmärket över det andra sjöslaget vid Svensksund (1790) avtäckes på Varissaari i Kotka. Dagen är också flottans årsdag. Flottföreningen medverkar i genomförandet av minnesmärket.

De första flottdagarna för gymnasieungdomar ordnas. Syftet är att introducera unga till flottan och ungdomsseglingar. Deltagarna får bekanta sig med flottans maritima materiel och sex lyckligt lottade pojkar får följa med på en ubåtsutfärd. I anslutning till flottdagarna inleds byggandet av skalamodeller under föreningens samordning. Flottdagarna upphör hösten 1946, då de sammanlagt har ordnats tio gånger.

Flottförbundet ordnar en högtid för handelssjöfarten i Salo FBK:s hus. Tal hålls om handelsflottans betydelse för landets ekonomi och om Flottförbundets arbete bland pojkar. Programmet omfattar också ett kåserande anförande om oceansegling. Bland de uppträdande finns Georg Malmstén och George de Godzinsky. Liknande tillställningar för ungdom ordnas även under följande år.

En hantverksutställning ordnas under ungdomens kulturdagar i Helsingfors. Flottförbundet deltar i utställningen.

Det första sjöpojklägret ordnas på Pirskeri. Syftet med lägren är att introducera unga pojkar till flottan och det maritima livet samt att lära ut många praktiska färdigheter till sjöss och även på land. Läger ordnas geografiskt mellan Kotka och Ii fram till 1965, sammanlagt 15 läger. Deltagarna är 10–17 år gamla och antalet varierar årligen mellan 23 och 48. År 1964 diskuteras ett marint utbildningscentrum i Sarvsalo och Tavistholm utanför Borgå, men verksamheten beslutas till slut flyttas ut på vattnet.

Ilkka Toikka, som deltog i lägret, skrev en minnesskildring år 1999.

Läs Ilkka Toikkas minnesskildring här

Flottförbundet publicerar den första Meripoikakalenteri.

En delegation väljs för Flottförbundet och ersätter den tidigare stora styrelsen. Delegationen utser en styrelse med högst tio ledamöter.

Namnet på Laivastolehti ändras till Suomen Laivasto – Finlands Flotta. Namnbytet ska bättre spegla tidningens breda innehåll.

Det förnyade marinens minneskors avtäckes i Nådendal. Förbundets verkställande direktör och verksamhetsledare representerar Flottförbundet vid ceremonin.

Förbundet firar sitt 25-årsjubileum. Dagtillställningen hålls i Helsingfors universitets lilla festsal och kvällsfesten ombord på S/S Arcturus. Följande dag besöker de inbjudna Wärtsiläs varv i Sandviken samt Valmet Oy:s varv i Sveaborg och på Skatudden. Rundvandringen avslutas med lunch på Officersklubben på Skatudden.

Vid tillfället mottar Flottförbundet en fana, utformad för förbundet av kvinnoklubben vid Satakunta Flottförening. Den har ritats av textilkonstnären Kirsti Ilvessalo och tillverkats av Suomen Käsityön Ystävät Oy. Fanans grundfärg är marinblå, den har sju guldfärgade ankare och i övre vänstra hörnet Flottförbundets emblem. Fanans storlek är 120 x 140 cm.

En fartygsmodellutställning ordnas på Stockmanns varuhus i Helsingfors den 11–19 mars. Arrangör är Flottförbundet. Omkring 10 000 besökare ser utställningen.

Från 6:30 visas modellutställningen:

Tidskriften Suomen Laivasto byter namn och får det nya namnet Navigator.

Modellbyggare erbjuds en ubåtsmodell att bygga. De färdiga ubåtarna tävlar i Helsingfors simstadion, där vinnaren dyker 28 meter. Modellbygget hade startat under krigsåren som en del av flottdagarna för ungdomar. Modellerna visades på utställningar och modelltypen varierade från år till år. Byggverksamheten upphör i slutet av 1950-talet, men traditionen med modellutställningar lever kvar i förbundets verksamhet ännu idag.

På Reposaari ordnas en minneshögtid med anledning av att det gått 30 år sedan S2 förliste, tillsammans med Finlands Sjöräddningssällskap och Kustsoldaternas stödförening.

Flottförbundet ordnar tillsammans med Finlands Sjöräddningssällskap, Kymmenedalens museisällskap och Marinen en Svensksundsfest. I evenemanget deltar även minfartyget Ruotsinsalmi, minsveparen Rymättylä och motorkanonbåten Vasama 2.

Den första delen av Suomen Merikirjallisuuden Bibliografia, utgiven av Flottförbundet, publiceras. Verket får ytterligare tre delar, varav den sista utkommer 1981.

Det första flytande lägret för unga ordnas i Kemi. Deltagarna i det tio dagar långa lägret bor dels i tält, dels på galeasen Remiga. Åtta av de tio dagarna tillbringas till sjöss. Åren 1966–1967 får förbundet avgiftsfritt använda galeasen Astrea från Hollmings varv. Efter Astrea hyrs råsegelskonaren Amphion och under fyra somrar används skonaren Lys. År 1976 används galeasen Astrid och 1977 seglar man med den från Polen hyrda gaffelskonaren Zew Morza. Ungdomsseglingarna är en stor ekonomisk utmaning för föreningen och kan därför inte ordnas varje år. Ungdomsarbete är ändå en del av Sjöfartsförbundets verksamhet, och därför börjar man i slutet av 1970-talet fundera på hur ungdomsseglingarna ska kunna fortsätta i framtiden.

Flottförbundet firar sitt 40-årsjubileum med en daghögtid på Svenska handelshögskolan och kvällsfest på Brändö kasino.

Föreningen kämpar med ekonomiska utmaningar. En lagändring har försvårat mottagandet av donationer och ett alternativ som övervägs är att avveckla föreningen. Man beslutar dock i stället att lägga ned sjöpojklägren, eftersom de varit en stor kostnadspost. Därmed förbättras föreningens ekonomi. Samtidigt satsar man mer på medlemsvärvning.

Flottförbundet bygger en avdelning till Navigare 67-utställningen som skildrar vår sjöfartshistoria under 130 år. På den 280 kvadratmeter stora avdelningen visas 150 skalamodeller, fotografiska förstoringar och vapen. Utställningen pågår 15–24 september och lockar omkring 55 000 besökare.

Ett sjöfartssymposium ordnas på Hotell Palace. Teman är den internationella sjöfartspolitikens framtidsutsikter, Finlands behov av sjötransporter och krav på handelsflottan samt arbetskraftsfrågor inom rederinäringen.

Flottförbundets styrelse tillsätter en skolfartygskommitté. Kommittén får i uppdrag att planera anskaffningen av ett seglande skolfartyg. I maj 1972 lämnar kommittén sin utredning och föreslår att ett nytt segelfartyg anskaffas. Detta förverkligas inte, men kommitténs förslag om att grunda en segelfartygsstiftelse blir verklighet några år senare.

Årsmötet beslutar att byta namn från Flottförbundet till Sjöfartsförbundet.

Patent- och registerstyrelsen fastställer föreningens nya namn: Meriliitto – Sjöfartsförbundet rf.