Arbete till sjöss

Sjötrafiken

Fartyg transporterar stora mängder gods på ett förmånligt och miljövänligt sätt. Trots utvecklingen av andra transportformer är haven fortfarande huvudleden för godstrafik. Finland är beroende av sjötransporter, omkring 80 procent av våra utrikeshandelstransporter går sjöledes. Finlands industri har sin viktigaste marknad i Europa, dit största delen av exportvolymen riktas. De finländska rederiernas viktigaste verksamhetsområden i utrikestrafiken är Östersjön och Nordsjön med sina stora hamnar. Sammanlagt omkring 16 miljoner passagerare transporteras årligen delvis med samma fartyg som gods i Finlands utrikestrafik i Östersjöområdet. Effektiva sjötransporter är av mycket stor betydelse för vår industris konkurrenskraft, eftersom vi har längre transportsträckor än våra konkurrentländer, en lång och svårforcerad kust och ofta stränga vinter- och isförhållanden, vilket allt ger upphov till extra kostnader. Det är viktigt att sjötransporterna också i framtiden kan sköta snabbt, pålitligt och tidtabellsenligt med en yrkesskicklig personal. Internationell sjöfart kan jämställas med exportindustri. De finländska fartygen hämtar valutainkomster och stärker därigenom landets bytesbalans. De fartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet har en betydelse som kan jämföras med en inhemsk industri som ersätter import, för om vi inte hade en egen handelsflotta skulle frakterna för utrikeshandelns transporter gå till utländska företag. För att bevara sjöfartens verksamhetsbetingelser och klara av eventuella kriser behöver vi en egen handelsflotta, en kunnig personal och högklassig yrkesutbildning. Kunskaper i branschen behövs också i sjöfartsadministrationen, rederierna, hamnarna, lotsverksamheten, på isbrytarna och i farledsunderhållet samt i utbildningen i sjöfartsbranschen.

Sjöfartens delområden

Sjöfarten kan delas in i insjötrafik, kusttrafik och havstrafik. Havstrafiken delas ytterligare upp i last- och passagerartrafik. Sjöfarare arbetar i inrikes- och utrikestrafik på fraktfartyg, torr- och bulklastfartyg, tankfartyg, kylfartyg och olika typer av passagerarfartyg och bilfärjor. Sjöfartsverket behöver också yrkessjöfarare på sina farledsfartyg, lotskuttrar, isbrytare, förbindelsefartyg, oljebekämpningsfartyg och sjömätningsfartyg. Ytterligare arbetar sjöfarare på landskapet Ålands fartyg, på väg- och vattenverkets färjor, på havsforskningsfartyg och på kommunernas hamnbogserbåtar och hamnisbrytare. Flottans och kustartilleriets samt sjöbevakningens fartyg kan också räknas med.

Yrken i sjöfartsbranschen

Ett fartyg är ett litet samhälle som är verksamt dygnet runt. Arbete ombord kräver att man kan anpassa sig till speciella förhållanden, bland annat sjögång och för en del av personalen skiftarbete. Man har inte möjlighet till ”normalt” privatliv ombord och på sjön kan man inte välja sitt sällskap. Man måste komma överens med kollegerna också under fritiden ombord. De yrkesmässiga kompetens- och hälsokraven för sjömansyrkena är speciellt noggrant definierade i internationella avtal och nationell lagstiftning.

Personal i sjöfartsbranschen

Det finns flera yrkesgrupper i sjöfartsbranschen. Bemanningen varierar något beroende bland annat på fartygstyp och olika laster. Passagerarfartyg har en större besättning än lastfartyg. De ombordanställda kan utgående från sina arbetsuppgifter delas in i däcks-, maskin- och ekonomipersonal. Befattningarna kan också delas in i manskaps- och befälsbefattningar.

Läs mera information om utbildningen inom sjöbransch

Högskolan på Åland
Kotkan ammatillinen koulutuskeskus
Kymenlaakson ammattikorkeakoulu (KYAMK) / merenkulku
Rauman ammattiopisto
Satakunnan ammattikorkeakoulu (SAMK) / merenkulku
Sjöfartsbranschens utbildnings- och forskningscenral
Yrkeshögskolan Novia / Sjöfart
Ålands sjömanskola